Tusen tack för lånet av era tummar idag. De gjorde sitt allihop, eftersom vårt lilla embryo överlevde upptiningen! Vid halv tre-tiden fick vi (efter en förmiddag med världens vånda) äntligen se vår helt perfekta blastocyst på en skärm i taket, innan den sprutades in i mig. Så magiskt det ändå är att uppleva det här.
Mina förhoppningar är inte så stora som inför förra gången. Fast vår läkare menade att kliniken hade lika goda resultat med frysta embryon som med färska. Men ändå, tänk om det här var vårt lilla barn som vi just såg? Tanken är rätt svindlande!
↧
Ingen ringde!
↧
